Sverige har proportionell representation, vilket innebär att valresultatet ska återspeglas proportionellt i riksdagen. Har ett parti fått 30 % av rösterna ska de alltså få ett motsvarande antal platser i riksdagen. Här kommer en närmare förklaring av hur det fungerar i praktiken.

Totalt har Sveriges riksdag 349 ledamöter. Av de 349 mandaten är 310 så kallade fasta valkretsmandat som fördelas över de olika valkretsarna innan valet baserat på befolkningsunderlag.

Fördelningsprocessen

När rösterna väl räknats fördelas mandaten mellan de olika partierna. För att kunna få några mandat måste dock partiet först ha passerat småpartispärren – det vill säga, det måste ha fått 4 % eller mer av rösterna i hela landet eller 12 % av rösterna i en valkrets. Syftet med spärren är förhindra att småpartier tar enskilda mandat, något som kan försvåra bildandet av majoriteter och därmed minska effektiviteten i riksdagen. Fördelningen av mandaten görs därför med hjälp av den jämkade uddatalsmetoden för att resultatet ska bli så proportionerligt som möjligt.

Först fördelas de 310 fasta mandaten efter valkrets. Man räknar ut ett jämförelsetal för varje parti som får delta i fördelningen genom att dela partiets röstantal med 1,2. Det parti med högst jämförelsetal får det första mandatet. Antalet röster för det partiet fortsätter därefter att delas med udda tal (3, 5, 7 och så vidare). Det parti som fått det högsta jämförelsetalet efter varje omgång får mandatet, och processen fortsätter tills alla mandat är fördelade.

Därefter görs en uträkning där hela landet räknas som en enda valkrets och samtliga mandat fördelas. Detta jämförs sedan med fördelningen av de fasta mandaten. Har ett parti fått fler fasta mandat än vad som är proportionellt när man fördelar samtliga mandat återförs de mandaten och fördelas istället till det parti som står på tur att ta mandat.