Ordet politik härrör från det grekiskan och betyder ”statsangelägenheter”. Politik är ett brett begrepp som inrymmer utövandet av alla former av offentlig makt, men också den verksamhet som både politiska partier och intresseorganisationer bedriver för att påverka samhällsutvecklingen. Fundamentalt handlar politik om att lösa konflikter, fördela resurser och om att samarbeta för att balansera motstridiga intressen och åsikter. Man kan också säga att politik handlar om att reglera det offentliga (det som rör hela eller delar av samhället), i motsats det som rör det privata (det vill säga det som rör endast individen).

Så styrs Sverige på nationell nivå

Sverige är en monarki med ett parlamentariskt statsskick. Det betyder att vår statschef är vår regerande monark (sedan 1809 är denne av släkten Bernadotte), även om denne inte har någon politisk makt. Istället är regentens uppgifter främst representativa och symboliska.

Det parlamentariska statsskicket innebär att makten i Sverige utgår från folket. De svenska medborgarna väljer sina representanter till riksdagen (vårt parlament), regionerna och kommunerna. Riksdagen i sin tur utser en statsminister, som sedan sätter samman en regering. Regeringen tar sedan initiativ till lagändringar och nya lagar, lägger fram en budget och verkställer riksdagens beslut. Till sin hjälp har de regeringskansliet som består av ett flertal olika departement specialiserade på ett antal fackområden, exempelvis miljö, utbildning och försvar.

Regeringen har den verkställande makten, men de är helt beroende av riksdagens stöd. Riksdagen kan utse eller avsätta regeringen och kontrollera dess arbete. Riksdagen stiftar också lagar, fattar beslut om internationell politik, godkänner budgeten och röstar i frågor av stor betydelse.

Myndigheterna är en del av statsförvaltningen och deras uppdrag är att verkställa regeringens och riksdagens beslut. Som exempel på myndigheter kan nämnas Kronofogden, Skatteverket, SMHI och Migrationsverket. Myndigheterna ska verkställa beslut, men det är förbjudet för politiker att alltför direkt involvera sig i hur detta verkställande går till. När detta sker kallas det för ministerstyre.

Vad säger att Sverige ska styras som det gör?

Sverige har fyra grundlagar vilka utgör ramverket för hur landet ska styras. Regeringsformen är den mest omfattande och stipulerar just hur landet ska styras samt vilka bestämmelser som gäller för exempelvis myndigheter, riksdagen, domstolar och statschefen. Successionsordningen reglerar tronföljden, medan Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller bestämmelser om rätten att sprida och ta del av information.

Styrning på lokal och regional nivå

Riksdagen fattar beslut på nationell nivå, men det finns ytterligare två beslutsnivåer i Sverige. Sverige har en lång tradition av lokalt självstyre, baserat på uppfattningen om att medborgarna själva bäst kan avgöra vad som är bäst för dem på lokal nivå. Kommunen är den första beslutsnivån och omfattar frågor som rör området runt en tätort, exempelvis renhållning, vattenförsörjning, socialtjänst och bostäder. Det finns 290 kommuner i Sverige.

Regionerna är den andra nivån och innefattar samarbeten mellan kommuner i politiska frågor som bäst löses gemensamt. Exempel på sådana frågor är sjukvård och lokaltrafik.